Arbetsterapeuter är mer efterfrågade än någonsin, vilket på senare år resulterat i höjda ingångslöner för nyutexaminerade. Bredden av karriärmöjligheter och arbetsgivare har också lett till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Bristen på arbetsterapeuter är i grunden ett positivt fenomen men fler arbetsgivare behöver erbjuda strukturerade karriärutvecklingsmöjligheter och en ökad lönespridning. Det anser Ida Kåhlin, ordförande i professions- och fackförbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Arbetsterapeut är ett brett yrke med en självklar roll i många olika verksamheter. Framöver förutspår Ida Kåhlin att arbetsterapeuter kommer att behövas i ännu fler sammanhang, exempelvis i elevhälsan och på arbetsmarknadsområdet.
Majoriteten av de som valt att utbilda sig till arbetsterapeuter stannar långsiktigt i yrket. Däremot ser Sveriges Arbetsterapeuter en omfattande rörlighet mellan olika arbetsgivare, vilket delvis kan betraktas som en naturlig följd av att valmöjligheterna för en legitimerad arbetsterapeut är många.
– Rörligheten på arbetsmarknaden kan tolkas som att många erfarna arbetsterapeuter betrakta bytet av arbetsgivare som ett av få sätt att öka sin lön och därmed få en lön som matchar deras yrkeserfarenhet. Rörligheten kan i vissa fall också kopplas till brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor. Bristen på arbetsterapeuter leder ofta till en sämre arbetsmiljö då man saknar kollegor, har svårt att hitta vikarier och upplever en etisk stress, säger Ida Kåhlin.
”Fler arbetsgivare behöver kunna erbjuda karriärstegar där ansvar, erfarenhet och kompetens värderas på ett tydligt sätt.”
Ökat söktryck
En viktig del av omställningen till nära vård är ett förstärkt proaktivt och hälsofrämjande arbetssätt, vilket bidrar till att efterfrågan på arbetsterapeutisk kompetens ökar. En viktig fokusfråga för Sveriges Arbetsterapeuter är därför att tydliggöra arbetsterapeutens roll i den goda och nära vården, där behovet av arbetsterapeuter kommer att öka framöver.
– Bristen på arbetsterapeuter är i grunden positiv eftersom det innebär att vår kompetens verkligen efterfrågas och behövs men för att lyckas behålla fler erfarna medarbetare behöver en större andel av arbetsgivarna säkerställa att arbetsterapeuter har tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling, nätverkande, specialistutbildning och andra former av professionell utveckling, säger Ida Kåhlin.
Samtidigt har det faktum att arbetsterapeut är ett bristyrke nått ut brett, åtminstone att döma av det faktum att antalet förstahandsansökningar till Arbetsterapeutprogrammet ökade med 45 procent hösten 2023, vilket förstås bådar gott för framtiden.
Efterlyser ökad lönespridning
Den höga efterfrågan på arbetsterapeutisk kompetens har även bidragit till att ingångslönerna för nyutexaminerade arbetsterapeuter har ökat rejält på senare år. Ida Kåhlin betonar dock att löneskillnaden mellan nyutexaminerade och erfarna arbetsterapeuter är för låg. En av hennes viktigaste fokusfrågor är därför att öka lönespridningen inom professionen.
– Professionsutveckling i form av kompetensmodeller och karriärtrappor är viktigt och vi ser att allt fler arbetsgivare erbjuder det. Det finns också många goda exempel på arbetsplatser där en specialistutbildning gör tydliga avtryck på såväl ansvarsområden som i lönekuvertet, men fler arbetsgivare behöver kunna erbjuda karriärstegar där ansvar, erfarenhet och kompetens värderas på ett tydligt sätt, säger Ida Kåhlin.
Hon bedömer att efterfrågan på specialistutbildade arbetsterapeuter kommer att öka framöver. I dagsläget är det Sveriges Arbetsterapeuter som ansvarar för den specialistordning som reglerar professionens specialistutbildningar. Framöver ser Ida Kåhlin hellre att staten ansvarar för den.
– Det är inte rimligt att vi som professions- och fackförbund ska stå för den kostnaden, här behöver staten ta sitt ansvar. Det är också viktigt att det tydligt framgår vad arbetsgivare kan förvänta sig av en specialistutbildad arbetsterapeut. Det kan i sin tur öka efterfrågan på specialistutbildade och motivera fler arbetsterapeuter att specialisera sig, säger hon.