Viktigaste frågorna för arbetsterapeuter
Omställningen till nära vård och kompetensförsörjning är två av de största utmaningarna för arbetsterapeuter idag. Förbundsordförande Ida Kåhlin hoppas på en framtid där fler lockas till yrket.
Ida Kåhlin är förbundsordförande i Sveriges Arbetsterapeuter. Hon ser att omställningen till nära vård är en utmaning, men också något som stärker arbetsterapeutens roll.
– En viktig del i omställningen är att vi ska göra en fokusförflyttning från ett reaktivt och sjukdomsfokuserat perspektiv till ett mer proaktivt och hälsofrämjande sätt att bedriva hälso- och sjukvård. Det ställer större krav på verksamheter att jobba med de frågorna, och där kommer vi arbetsterapeuter in som tydliga aktörer. Vi kan inte ”bara” rädda liv i vården, liv ska också kunna levas, säger Ida Kåhlin.
Brist på arbetsterapeuter
Det nya sättet att arbeta mer personcentrerat och nära skapar en stor efterfrågan på arbetsterapeuter.
– Vi ser att många fler tjänster tillkommit, så nu finns det ingen arbetslöshet att tala om, alla får jobb direkt efter examen. Problemet är att man utbildar för få, vi räcker inte för den efterfrågan som finns idag. Det leder till större utmaningar för de som arbetar, med en större arbetsbörda, för någon måste ju göra uppgifterna.
I nuläget finns cirka 12 500 arbetsterapeuter i Sverige, att jämföra med till exempel 128 600 sjuksköterskor.
– Vi måste se till att fylla på med kompetens. Vi är visserligen numerärt få i jämförelse med sjuksköterskor, så det pratas inte så mycket om det, men det gör också systemet väldigt sårbart. Om en kommun inte kan tillsätta sina arbetsterapeuttjänster så kan ju rehabilitering utebli helt, och så är det inte i övriga hälso- och sjukvården, säger Ida Kåhlin.
”Man borde prata mer om alla de olika delar och kompetenser av hälso- och sjukvården som behövs.”
Synliggör vår kompetens
Enligt henne behöver arbetsterapeuter och andra numerärt mindre professioner få ett större utrymme i allmänhetens ögon, hos politiker och beslutsfattare.
– Man borde prata mer om alla de olika delar och kompetenser av hälso- och sjukvården som behövs, inte bara fokusera debatten på läkare och sjuksköterskor.
I stället är problemet ett bristande söktryck för arbetsterapeututbildningen.
– Vi i förbundet sprider opinion, ser till att studievägledare har uppdaterad information att sprida, och har också ett nära samarbete med lärosätena. Men också regioner och kommuner borde ta sitt ansvar för att synliggöra den kompetens som de behöver i verksamheterna, säger Ida Kåhlin.
Meningsfullt arbete
Den nuvarande bristen på arbetsterapeuter kan leda till en stressig arbetsmiljö.
– När det är svårt att fylla vikariat så blir det ju en större börda. Då kommer mycket av den etiska stressen, när man upplever att man skulle kunna göra så mycket mer men det saknas kapacitet för det. I förlängningen kan det leda till att man drabbas av psykisk ohälsa och kan gå in i väggen, och vi ser att det sker bland våra medlemmar. Samtidigt ser vi att man är väldigt nöjd med sina arbetsuppgifter: man skattar högt hur man upplever interaktionen med patienter och ser en meningsfullhet i arbetet.
Risk att vi lämnar yrket
En väldigt positiv aspekt är att man enligt Ida Kåhlin inte har sett någon flykt från yrket, utan de som utbildar sig till arbetsterapeuter jobbar som det, att jämföra med att exempelvis många sjuksköterskor numera väljer att skola om sig efter några år i yrket.
– Men risken finns ju, i förlängningen. Vi ser redan att en del medlemmar funderar på det, och det är just för att det är så påfrestande. Och vi har inte råd att förlora en enda arbetsterapeut i Sverige idag, säger Ida Kåhlin.
Byter jobb för lönen
Bristen på löneutveckling är också en fråga. Enligt Saco är medianlönen för nyutexaminerade arbetsterapeuter 29 000 kronor, och 20 år efter examen ligger lönen på 35 100 kronor.
– Att det skiljer så lite mellan nyutexaminerade och de som snart går i pension är det största problemet. Man måste ha en rimlig löneutveckling som premierar kunskap och erfarenhet och som motiverar personer till att stanna kvar och utveckla verksamheten. I nuläget är det många som byter jobb för att förhandla upp sin lön, på så sätt tar vi i hälso- och sjukvården kompetens från varandra. Men i nuläget finns tyvärr inget annat sätt att få upp sin lön på, säger Ida Kåhlin.
